2025 27/10

Uppföljning av Scan Sveriges hållbarhetstillägg – våra leverantörer i framkant

Efter ett fantastiskt arbete av våra leverantörer, kan vi nu presentera en första uppföljning av Scan Sveriges hållbarhetstillägg.

I början av 2024 införde vi, som första svenska köttföretag och inom ramen för vårt Gårdsinitiativ, ett hållbarhetstillägg till de lantbrukare som levererar nöt och gris till oss på Scan Sverige. För tillägget avsattes första året 75 miljoner kronor som betalades ut i förväg. För att fortsätta kvalificera sig för tillägget har sedan lantbrukarna uppfyllt villkor inom områdena klimat, biologisk mångfald och djuromsorg. 

Arbetet som genomförts innebär bland annat att vi för första gången har data som visar klimatavtryck för nöt- och fläskkött på gårdsnivå, ett viktigt steg i vårt fortsatta arbete. Vi kan också konstatera att både nöt- och fläskkött från gårdar som levererar till Scan Sverige har ett lägre klimatavtryck än vad som tidigare uppmätts för svenskt nöt- och fläskkött. 

Hela uppföljningen, som sammanställts i en rapport, hittar du här och en kortare sammanfattning finns att läsa längre ner i den här artikeln. Förra veckan presenterades också resultatet via ett digitalt infomöte, och inspelningen finns att ta del av här.

Sammanfattningsvis kan vi vara väldigt stolta över resultatet av denna första uppföljning. Med fler viktiga lärdomar och insikter fortsätter vi nu framåt för en ökad och mer hållbar svensk köttproduktion tillsammans med våra samarbetsgårdar och kan nu ännu tydligare påvisa mervärden för vårt kött. Stort tack till alla som bidragit – och fortsätter bidra – till detta arbete!

Sammanfattning av uppföljningen

Trots att hållbarhetstillägget är relativt nytt har redan gårdar som gemensamt levererar 53 procent av nötköttet och 85 procent av grisköttet till Scan Sverige hittills kvalificerat sig för hållbarhetstillägget, mätt utifrån årsvolymen 2024. Uppföljningen presenteras här utifrån tilläggets tre fokusområden: klimat, biologisk mångfald och djuromsorg:

  • Minskad klimatpåverkan:
    • Nötkött från Scan Sverige har i dag ett klimatavtryck på 17,8 kg CO₂e per kilo nötkött (svenskt genomsnitt: 19 kg CO2e/kilo nötkött, enligt livscykelanalys från RISE, rapport 2022:143)
    • Griskött från Scan Sverige har idag ett klimatavtryck på 2,0 kg CO₂e per kilo griskött (svenskt genomsnitt: 2,5 kg CO2e/ kilo kött enligt livscykelanalys från RISE, rapport 2020:59)
    • Nöt- och griskött från Scan Sverige har ett lägre klimatavtryck än både det globala och det svenska genomsnittet som beräknats sedan tidigare med hjälp av livscykelanalyser.
  • Biologisk mångfald:
    • 90 procent av grisgårdarna med egen foderproduktion till grisarna använder metoder för precisionsodling
    • 65 procent av grisgårdarna med egen foderproduktion till grisarna har angett att man sår blommande kantzoner
    • 88 procent av nötgårdarna har naturbetesmark som betas av nötkreatur.
  • Djuromsorg:
    • 58 procent av nötgårdarna och 85 procent av grisgårdarna är anslutna till smittsäkrad besättning för nöt respektive gris, vilket stärker det förebyggande arbetet mot smittspridning och säkerställer god djurhälsa.

Metod för att beräkna klimatavtryck 

För att mäta klimatutsläppet från nötkreatur och grisar som levererats till Scan Sverige använder gårdarna Agrosfär, klimatberäkningsverktyget utvecklat av Agronod. Beräkningarna är baserade på gårdsunik och specifika data för varje enskilt djur och är anpassade för svenska förhållanden, med svenska foder- och gödselparametrar – vilket ger en helhetsbild, hög relevans och precision.  

Agrosfär tar hänsyn till att antalet djur i en besättning varierar över året och att de har olika raser och förutsättningar, vilket gör verktyget unikt i sin detaljrikedom. Agrosfär följer internationella standarder för klimatberäkning och använder en vetenskapligt förankrad modell, som är verifierad av en tredje part.

Klimatavtryck beräknat med Agrosfär kan skilja sig från klimatavtryck beräknat med livscykelanalys (LCA) för svenskt genomsnitt för en produkt. Detta eftersom en sådan LCA bygger på nationella genomsnitt och utsläppsvärden för till exempel djurantal, foder och gödselhantering. Dessa genomsnitt speglar inte variationen mellan gårdar.

Postat den av Per Johansson.
Det här inlägget postades i Kommunikation. Bokmärk permalänken.

Kommentarer inaktiverade.